Presentation av gruppen

Rädda och ensamma kom vi till Karlstad Universitet en kall höstdag. Vi behövde inte längre känna så, då vi snart blev indelade i Grupp 12 och fick ett team att jobba i. Från världens alla hörn kom vi enade, den ena var från Gotland, en annan från Syrien, den tredje från Lidköping och så sist från lilla Norrtälje. Och nu skulle vi alltså jobba tillsammans, hur ska detta sluta? Och vilka är vi?

Cecilia Snöbohm: Här har ni gotlänningen som lämnade Gotland för ishockeyn. Först var det bara ishockey i huvudet och tiden spenderades i Himmelstadlundshallen, Vita Hästens hemmaarena. Efter ett år i Norrköping vid 22 års ålder kom damen på att det skulle kanske vara bra med en utbildning. I tre år kombinerades både ishockey och studier för att bli journalist, och ja, hon har en kandidatexamen redan. Det tog dock bara två år och två flyttar för att ändra sig och snabbt haka på grundlärarprogrammet i Karlstad.

Det blir inte mycket fritid över i dagsläget, då heltidsstudier och heltidsjobb kombineras. Annars finns ett stort intresse för mina två hundar, en Grand Danois(Buster) och en Chihuahua(Dakke). Ja, ni läste rätt, jag äger den största och den minsta hundrasen! Vi bor i ett hus i Säffle tillsammans med min hockeyspelande sambo och varannan vecka har vi hans två grabbar. Som ni förstår har ishockey alltid varit en del av mig men också fotboll. Älskar sport och älskar att idrotta. Idag är jag en avdankad spelare på 27 år och spenderar träningen mestadels på gymmet istället. Om ni undrar hur jag hinner med allt? Struktur, driven och en sjuk självdisciplin så löser man allt, med en gnutta humor inbakad ;)

Ashur Gewargis: Jag är då killen som kommer från Syrien och som fastnade till slut i mitten av Sverige i lilla Tibro och flyttade sedan ihop med min sambo i Skövde. 29 år gammal och bor tillsammans med min sambo och min lille son i lilla Skultorp i Skövde! En sportintresserad kille som har spelat både fotboll och handboll i ca: 24 år men numera är en assisterande tränare/spelare i fotboll div.3. Jag har även en stor släkt och med ca 80 kusiner så känner jag att valet till att utbilda mig till pedagog var ganska givet då jag tycker att det är väldigt kul att jobba med barn och se deras utveckling.

Markus Karlsson: Den största delen av mitt liv har jag varit bosatt i Lidköping, i en stadsdel som är beläget på kort avstånd till Vänern och till ett skogsområde. Det kan vara bidragande orsaker till mitt stora intresse för fotografering och att ägna mig åt löpning. Idrottsintresse har jag nästan alltid haft genom att jag har spelat fotboll och badminton i många år och har sedan barnsben varit en engagerad Elfsborgssupporter. Annars präglas fritiden mycket kring min hund, en Bichon Havanais som heter Bella. Jag är också mycket intresserad av samhällsfrågor speciellt inom områdena geografi, politik och religionskunskap som påverkat mitt val av gymnasielinje i form av att jag gick på Samhällsvetenskapsprogrammet och för valet av de nuvarande vidare studierna.

Ronja: Jag är den som inte riktigt vet om den här utbildningen är det jag vill men har bestämt mig för att testa. Efter grundskolan valde jag mellan Barn & Fritid och Turism & Resor, det blev det senare vilket jag snabbt insåg var fel. Hur betydelsefullt kan det vara att ta hand om fulla turister livet ut? Eftersom jag efter gymnasiet inte ville arbeta inom turismen tog jag ett sommarjobb på Ica och blev kvar i 3år. Jag har kombinerat olika avdelningar för variation och stimulans och trivs lika bra i kassa & kundtjänst som bland blommorna eller plockandes med tidningarna. Under tiden lärde jag mig väldigt mycket om mig själv och service vilket jag känner är helt rätt för mig. Det roligaste är att en dag aldrig är den andra lik tack vare alla kunder med deras unika behov och personligheter. Reste även en hel del vilket även gett mig mycket självinsikt och större perspektiv på livet, hur klyschigt det än låter. Efter ett tag började jag längta efter rutiner och bestämde mig för att jag hade tillräckligt med energi för att testa plugga och se om skolvärlden kan vara något för mig. Det som lockade var rutiner och framförallt så känns det som att det mest betydelsefulla arbetet man kan ha är det med barn. Tror även att varje dag kommer bli unik och varierad vilket är det jag gillade med att arbeta med kunder. Så här är jag idag, än så länge trivs jag men har tänkt bestämma mig efter den första praktiken.

Men något som vi har gemensamt är att det känns betydelsefullt och jobba med barn. Vi får vara med och se, samt bidra till deras utveckling. Barn är unika, det gör det spännande och samtidigt ger oss en utmaning, vilket vi gillar.

Vi har alla olika erfarenheter av skolan. Vi har alla gått i olika klasskonstellationer. Det har varit från ihopslagna årskullar som tex 3-4:a och 5-6:a till parallellklasser och klasser med enbart en årskurs per år. Detta ger oss olika perspektiv på skolor och hur olika undervisningsformer kan se ut i praktiken.

Våra förväntningar på kursen är att denna kurs ska ge oss flera verktyg som vi kan använda både praktiskt och teoretiskt i klassrummet. Då föregående kurs handlade mer om grundförståelse och skolans verksamhet och historia. Så känns det som att denna handlar mer om hur man till exempel kan använda tekniska verktyg i undervisningen. Kursen känns mer nytänkande och användbar.