Fem bästa sätten att bli Sveriges värsta lärare

• Kränka eleverna och deras föräldrar framför alla andra.

Enligt Bo-lennarts Seminare om Specialpedagogiskaperspektiv den 9 jan 2018 är det inte bra att peka ut elever framför andra. Kränkningar går emot skollagen.

(SFS, 2010:800, kap. 6).

Gun-Marie Wetso beskriver att ett gemensamt samspel ska ske mellan lärare - lärare, lärare - elev, elev - elev och lärare-föräldrar.

(Wetso, G.-M. (2011). Pojken med tidningarna. I A.-L. Eriksson-Gustavsson, K. Göransson, & C. Nilholm (Red.), Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur).

• Läraren könsindelar klassen.

Litteraturen (Hedlin, 2006, s. 62) menar att lärare ofta har svårt att på egen hand uppfatta kopplingen mellan hur de bemöter elever samt vilket beteende eleverna i sin tur uppvisar. (Hedlin, M. (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. (1. uppl.) Stockholm: Liber).

Ur läroplanen kan vi läsa:

Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

(Skolverket, 2016, s. 8)

• Sitta med mobilen och strunta i att hjälpa eleverna
  Phillips och Soltis (2014, sid. 15) pratar om lärarens ansvar vilket innefattar att skapa goda förutsättningar för lärande, stödja eleverna, upprätthålla en viss disciplin i klassrummet och hålla eleverna motiverade vilket är väldigt svårt att uppnå om läraren är upptagen med sin mobil.

• Överdriven orättvisa.

Kapitel 1 i skollagen beskriver de grundläggande värdena som utbildningen ska vilar på. Jämställdhet och att skolan ska vara likvärdig för alla betonas.

(SFS 2010:800, Kap 1).

• Skapa diktatur.

I läroplanen nämns det redan från start att skolan vilar på en demokratiskt grund.

Om läraren agerar diktator tas elevernas möjlighet till delaktighet bort.

(Skolverket, 2016, s. 7)

Proximalzonsteorin

Proximalzonsteorin är ett uttryck som myntades av Vygotskij och beskriver vad en människa kan lära med stöd ifrån lärare eller andra (Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur, sid, 91). Han beskriver också vikten av språket som verktyg och kommunikationsmedel vilket används i situationer i skolar landet över varje dag. 

Hur ser ni på kamratstöd i undervisningen? Borde det vara en större del i varje arbetsområde?

Scaffolding

Ett begrepp ifrån detta arbetsområde som jag observerade under auskultationen var att läraren använde sig av scaffolding, i avsikt att hjälpa de elever som upplevde svårigheter med undervisningen. Litteraturen Lärande, skola, bildning beskriver scaffolding genom att, i början ger den mer kompetenta personen mycket stöd, dock allteftersom i vilken grad den lärande är kapabel att klara av färdigheten i fråga kan stödet minska eller avslutningsvis helt och hållet upphöra. Scaffolding är ett bra exempel på hur man i ett sociokulturellt perspektiv har uppfattningen i fråga om samspel samt lärande.

Hur ser ni på scaffolding? Är det en bra metod att använda, med avseende på att underlätta undervisningen för elever som upplever svårigheter med den?

·       Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Hatar engelska!

Det här ett minne som speglar en händelse från min egen skoltid. Tjejen är 11 år och har precis börjat årskurs 5.

Visst händer det att elever avskyr vissa ämnen. Den här tjejen valde att rymma innan en engelskalektion började. Engelska klassades inte som ett höjdarämne och avsikten var att få slippa lektionen. Den här flickan kan tyckas vara osäker och känner att engelska är ett svårt ämne. Istället för att känna sig dålig väljer hon att rymma. Det har förmodligen med hennes självkänsla att göra, kanske rent utav en betingelse som har förstärkts (Hwang & Nilsson, 2011, s. 39-46) (Säljö, 2017, s. 209-214).

Om du var lärare till den här tjejen, hur skulle du hanterat situationen?


Referenser

Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.

Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (2017). Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur & Kultur.

Elever på skolgården!

Under min auskultation kunde man se hur eleverna lekte med varandra och man vågade fråga om man fick vara med. Enligt Vygotskij så lär man sig i samspel med varandra och Vygotskij och Dewey menar att språket är det viktigaste kommunikationsmedlet
(Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande s. 93).

Kunde man se något samspel på den skolan du var på?