Ett
begrepp ifrån detta arbetsområde som jag observerade under auskultationen var
att läraren använde sig av
scaffolding, i avsikt att hjälpa de elever som upplevde svårigheter med
undervisningen. Litteraturen Lärande,
skola, bildning beskriver scaffolding genom att, i början ger den mer kompetenta
personen mycket stöd, dock allteftersom i vilken grad den lärande är kapabel
att klara av färdigheten i fråga kan stödet minska eller avslutningsvis helt
och hållet upphöra. Scaffolding är ett bra exempel på hur man i ett
sociokulturellt perspektiv har uppfattningen i fråga om samspel samt lärande.
Hur ser ni på scaffolding? Är det en bra metod att använda, med
avseende på att underlätta undervisningen för elever som upplever svårigheter
med den?
·
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg,
C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare].
(3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Fin stripp Markus, Jag tycker att scaffolding är ett bra sätt att se på lärande. Jag tycker dock att det är väldigt viktigt att blanda kunskap från flera källor och även genom egna upplevelser och reflektioner. På detta sätt kan man eleven forma sin egna kunskap. :)
SvaraRaderaTack! Mycket insiktsfullt resonemang, håller med om att på vilket sätt undervisning ska utformas inte enbart kan ges svar på utifrån en vetenskaplig teori eftersom mötet mellan lärare och elev i en klass möjligtvis har behov av att inrikta sig på vissa metoder, medan i andra klassrum kan det kräva helt andra typer av tillvägagångssätt för att utveckla lärandet. På grund av att våra kunskaper samt färdigheter till stor del är en produkt av de erfarenheter vi gör, vilket medför just anledningen till att exempelvis en elevgrupp kommer att vara så olika vad gäller kunskaper samt intressen.
Radera