Fem bästa sätten att bli Sveriges värsta lärare

• Kränka eleverna och deras föräldrar framför alla andra.

Enligt Bo-lennarts Seminare om Specialpedagogiskaperspektiv den 9 jan 2018 är det inte bra att peka ut elever framför andra. Kränkningar går emot skollagen.

(SFS, 2010:800, kap. 6).

Gun-Marie Wetso beskriver att ett gemensamt samspel ska ske mellan lärare - lärare, lärare - elev, elev - elev och lärare-föräldrar.

(Wetso, G.-M. (2011). Pojken med tidningarna. I A.-L. Eriksson-Gustavsson, K. Göransson, & C. Nilholm (Red.), Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur).

• Läraren könsindelar klassen.

Litteraturen (Hedlin, 2006, s. 62) menar att lärare ofta har svårt att på egen hand uppfatta kopplingen mellan hur de bemöter elever samt vilket beteende eleverna i sin tur uppvisar. (Hedlin, M. (2006). Jämställdhet, en del av skolans värdegrund. (1. uppl.) Stockholm: Liber).

Ur läroplanen kan vi läsa:

Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den ska därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.

(Skolverket, 2016, s. 8)

• Sitta med mobilen och strunta i att hjälpa eleverna
  Phillips och Soltis (2014, sid. 15) pratar om lärarens ansvar vilket innefattar att skapa goda förutsättningar för lärande, stödja eleverna, upprätthålla en viss disciplin i klassrummet och hålla eleverna motiverade vilket är väldigt svårt att uppnå om läraren är upptagen med sin mobil.

• Överdriven orättvisa.

Kapitel 1 i skollagen beskriver de grundläggande värdena som utbildningen ska vilar på. Jämställdhet och att skolan ska vara likvärdig för alla betonas.

(SFS 2010:800, Kap 1).

• Skapa diktatur.

I läroplanen nämns det redan från start att skolan vilar på en demokratiskt grund.

Om läraren agerar diktator tas elevernas möjlighet till delaktighet bort.

(Skolverket, 2016, s. 7)

Proximalzonsteorin

Proximalzonsteorin är ett uttryck som myntades av Vygotskij och beskriver vad en människa kan lära med stöd ifrån lärare eller andra (Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande. Lund: Studentlitteratur, sid, 91). Han beskriver också vikten av språket som verktyg och kommunikationsmedel vilket används i situationer i skolar landet över varje dag. 

Hur ser ni på kamratstöd i undervisningen? Borde det vara en större del i varje arbetsområde?

Scaffolding

Ett begrepp ifrån detta arbetsområde som jag observerade under auskultationen var att läraren använde sig av scaffolding, i avsikt att hjälpa de elever som upplevde svårigheter med undervisningen. Litteraturen Lärande, skola, bildning beskriver scaffolding genom att, i början ger den mer kompetenta personen mycket stöd, dock allteftersom i vilken grad den lärande är kapabel att klara av färdigheten i fråga kan stödet minska eller avslutningsvis helt och hållet upphöra. Scaffolding är ett bra exempel på hur man i ett sociokulturellt perspektiv har uppfattningen i fråga om samspel samt lärande.

Hur ser ni på scaffolding? Är det en bra metod att använda, med avseende på att underlätta undervisningen för elever som upplever svårigheter med den?

·       Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & kultur.

Hatar engelska!

Det här ett minne som speglar en händelse från min egen skoltid. Tjejen är 11 år och har precis börjat årskurs 5.

Visst händer det att elever avskyr vissa ämnen. Den här tjejen valde att rymma innan en engelskalektion började. Engelska klassades inte som ett höjdarämne och avsikten var att få slippa lektionen. Den här flickan kan tyckas vara osäker och känner att engelska är ett svårt ämne. Istället för att känna sig dålig väljer hon att rymma. Det har förmodligen med hennes självkänsla att göra, kanske rent utav en betingelse som har förstärkts (Hwang & Nilsson, 2011, s. 39-46) (Säljö, 2017, s. 209-214).

Om du var lärare till den här tjejen, hur skulle du hanterat situationen?


Referenser

Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.

Lundgren, U. P., Säljö, R., & Liberg, C. (2017). Lärande, skola, bildning. Stockholm: Natur & Kultur.

Elever på skolgården!

Under min auskultation kunde man se hur eleverna lekte med varandra och man vågade fråga om man fick vara med. Enligt Vygotskij så lär man sig i samspel med varandra och Vygotskij och Dewey menar att språket är det viktigaste kommunikationsmedlet
(Phillips, D. C., & Soltis, J. F. (2014). Perspektiv på lärande s. 93).

Kunde man se något samspel på den skolan du var på?

Delade grupper

Klockan ringer in 08:25 och ca: 500 elever springer mot sina dörrar. Det är en stor skola som jag är på med tre olika spår från F-6. Den klassen som jag gjorde min auskultation i är en förskoleklass där det går tjugotre elever. I denna klass så har dom två klassföreståndare samt två assistenter.

En av lärarna tar emot eleverna utanför klassrummet och den andra sitter inne i klassrummet och väntar in eleverna. Läraren har satt igång lugn musik för att få en avslappnad känsla i klassrummet. Innan eleverna får gå in i klassrummet så får de ställa upp sig på ett led och lämna in sina mappar sedan får de smyga in och sätta sig på mattan på golvet i ett U där en av lärarna sitter framför eleverna. Lärarna i klassen har genom klassiskt betingat stimuli, att alltid starta dagen med att ställa upp eleverna på ett led och sätta på lugn musik, skapat en rutin och får därigenom en given respons av eleverna (Phillips & Soltis).

Efter att eleverna har kommit in och satt sig så har denna klassen två elever som är hjälpredor till lärarna där de får turas om att räkna in hur många barn som är i klassrummet samt så får de kolla vilka som fattas.

Den läraren som har samlingen går igenom vad eleverna kommer att göra under dagen och vilka som ska göra vad. Lärarna har valt att dela in eleverna i tre grupper när de ska jobba med skoluppgifter. Medans en grupp har t.ex. matematik så har de andra två grupperna fri lek. Skoluppgifterna finns i olika svårighetsgrad och eleverna kan själva välja vilken nivå och utmaning de vill anta. Enligt Nottingham har utmaningar visat sig påverka elevernas inlärning och prestation mycket positivt, men det förutsätter också att eleverna själva klarar av att välja uppgifter efter sin kunskapsnivå vilket kan visa sig komplicerat med de yngre eleverna. Just i denna klassen fungerade det dock väldigt bra, läraren hade även koll på vad alla elever valde för nivå, vilket var roligt att se. Undervisningen ska enligt Lgr 11 ”anpassas till varje elevs förutsättningar och behov” (s.8).  

Detta underlättar för lärarna genom att de hinner se och hjälpa de elever de har under lektionen då de jobbar med 7-8 elever i taget under varje lektion. Framförallt ger det läraren möjlighet till återkoppling vilket Nottingham skriver om i sin bok och menar att den ska hjälpa eleven komma närmare ett tydligt lärandemål.   

Jag anser att det är bra att lärarna delar upp eleverna i grupper inför lektionspass då det underlättar arbetet för eleverna då de kan få hjälp snabbare om de skulle behöva det samtidigt som lärarna hinner se alla elever.

Vad tycker du om att dela upp elever i grupper?

Matematik med plockisar

Min auskultation genomfördes i en årskurs 1 med 15 elever. Under matematiken får eleverna jobba i deras egna takt i boken vilket resulterade i att eleverna låg på olika nivåer, men gemensamt var olika svårighetsgrader av addition och subtraktion. Det som fångade mitt intresse under dessa lektioner var de elever som valde hjälpmedel för att illustrera talen och göra dem konkreta.

Dessa små figurer av djur kallas av klassen för Plockisar och används bland annat för att representera talet 10-3. Frågan som ställdes av läraren var "Hur många djur är kvar då du tagit bort 3 st?". Det blir för eleven enkelt att se och förstå. Skillnaden mellan att använda plockisar och att inte göra det för eleven var stor. Vidare användes små kuber för de elever som gärna vill ha något konkret att kolla på, men inte var i samma behov av att koppla det till ett verkligt fenomen som djuren. 

Dessa kunde användas på samma sätt som djuren men frågan formulerades istället "Hur många finns kvar om du tar bort 3 st?".  Vidare är tanken att dessa kuber, pinnar och plattor ska kunna stödja eleven när de kommer till tiotal och hundratals räkning. Dom är alltså mindre konkreta än djuren men illustrerar ändå talet. 

En del av eleverna kände att de hade kommit så långt i räknandet att det bara "tog tid" med plockisar medans vissa ritade streck i boken och strök över de som skulle subtraheras. 

Det viktiga som jag tar med mig är att alla elever låg på olika nivå trots samma ålder och därför behövde olika stöd och metoder för att förstå och utvecklas. Vilket då går mot Piagets teori om att utvecklingen är stadiebaserad utifrån ålder och bygger på en biologisk metafor(Säljö, 2014, sid. 279).

Däremot ser jag tecken som stödjer Deweys teori om att aktivt lärande och ett lärande som kopplas till barnets erfarenheter utanför skolan skapar djupare förståelse(Säljö, 2014, sid. 291), då frågan kan beröra djur och inte bara siffror i matematiken.