Klockan ringer in 08:25
och ca: 500 elever springer mot sina dörrar. Det är en stor skola som jag är på
med tre olika spår från F-6. Den klassen som jag gjorde min auskultation i är
en förskoleklass där det går tjugotre elever. I denna klass så har dom två
klassföreståndare samt två assistenter.
En av
lärarna tar emot eleverna utanför klassrummet och den andra sitter inne i
klassrummet och väntar in eleverna. Läraren har satt igång lugn musik för att
få en avslappnad känsla i klassrummet. Innan eleverna får gå in i klassrummet
så får de ställa upp sig på ett led och lämna in sina mappar sedan får de smyga
in och sätta sig på mattan på golvet i ett U där en av lärarna sitter framför
eleverna. Lärarna i klassen har genom klassiskt betingat stimuli, att alltid
starta dagen med att ställa upp eleverna på ett led och sätta på lugn musik,
skapat en rutin och får därigenom en given respons av eleverna (Phillips &
Soltis).
Efter att
eleverna har kommit in och satt sig så har denna klassen två elever som är
hjälpredor till lärarna där de får turas om att räkna in hur många barn som är
i klassrummet samt så får de kolla vilka som fattas.
Den läraren
som har samlingen går igenom vad eleverna kommer att göra under dagen och vilka
som ska göra vad. Lärarna har valt att dela in eleverna i tre grupper när de
ska jobba med skoluppgifter. Medans en grupp har t.ex. matematik så har de
andra två grupperna fri lek. Skoluppgifterna finns i olika svårighetsgrad och
eleverna kan själva välja vilken nivå och utmaning de vill anta. Enligt
Nottingham har utmaningar visat sig påverka elevernas inlärning och prestation
mycket positivt, men det förutsätter också att eleverna själva klarar av att
välja uppgifter efter sin kunskapsnivå vilket kan visa sig komplicerat med de
yngre eleverna. Just i denna klassen fungerade det dock väldigt bra, läraren
hade även koll på vad alla elever valde för nivå, vilket var roligt att se. Undervisningen
ska enligt Lgr 11 ”anpassas till varje elevs förutsättningar och behov” (s.8).
Detta
underlättar för lärarna genom att de hinner se och hjälpa de elever de har
under lektionen då de jobbar med 7-8 elever i taget under varje lektion.
Framförallt ger det läraren möjlighet till återkoppling
vilket Nottingham skriver om i sin bok och menar att den ska hjälpa eleven
komma närmare ett tydligt lärandemål.
Jag anser
att det är bra att lärarna delar upp eleverna i grupper inför lektionspass då
det underlättar arbetet för eleverna då de kan få hjälp snabbare om de skulle
behöva det samtidigt som lärarna hinner se alla elever.
Vad tycker du
om att dela upp elever i grupper?
En bra typ av samling där eleverna får chansen att lugna ner sig innan de är dags att fokusera och en väldigt synlig typ av betingning!
SvaraRaderaI en ganska stor klass som du fick bevittna anser jag att det är bra att dela upp klassen i olika gruppen för som du nämner kunna ge återkoppling dock känns tre grupper lite mycket framförallt när två grupper har fri lek. Jag anser även att man som lärare får känna efter vilken typ av lektion det är som ska hållas om det då är värt att dela upp klassen eller om det går att ha hela klassen samlade. Beroende på situation/lektion tycker jag det är bra att dela upp klassen.
Hej Linn och tack för att du tog dig tid att läsa!
SvaraRaderaJag kan också känna att det kan räcka med att dela in klassen i två grupper. I denna klassen så har lärarna valt att dela klassen i tre grupper vid arbeten som matematik, svenska etc. fast vid andra tillfällen som bibliotek m.m har dom delat in klassen i två grupper.
När jag läser din reflektion tänker jag att det är fantastiskt att en grupp om 23 elever har två lärare och att det givetvis ska utnyttjas genom att ibland dela på gruppen. Jag tror det viktiga är hur delningarna går till och varför de görs, vilken inställning lärarna har till eleverna och hur de ser på behov och problem. Ingen elev får känna sig exkluderad eller utpekad när delning i mindre grupper sker men det behöver inte riskeras om uppdelningen sker av rätt anledning.
SvaraRaderaHej Jenny kul att du tog dig tid att läsa!
RaderaJag håller med dig, väldigt bra att det finns två lärare i förskoleklassen. I det här fallet så har de informerat eleverna varför de ska delas i grupper.
Hej!
SvaraRaderaLåter som att du fick en härlig start varje morgon under auskultationen :) Jag vet inte riktigt hur det är på andra skolor, men där jag var fanns det två pedagoger i förskoleklassen även om det var färre elever hos mig. Jag tycker också att ha möjligheten att dela upp klassen är ett smidigt sätt och en bra grund att introducera eleverna för skolan. Dock undrar jag om de alltid delade upp? Tänker att i ettan kanske det inte finns två lärare för varje lektion?
Jag kan tänka mig att det är viktigt att barnen för öva på hur strukturen ser ut i klassen och hitta balansen i att arbeta tillsammans när förutsättningen att få stöttning av två lärare finns (och två assistenter!) snarare än att de får en chock i ettan. Nu vet jag ju inte hur det ser ut där du var, eller hur resten av skolan är uppbyggd :)
God fortsättning!
Hej Anngelica och kull att du kommenterat.
RaderaJa det kan man säga att jag fick :) Jag tror att det oftast är två pedagoger just i förskoleklassen. Jag anser också att det är ett bra sätt för eleverna att kunna dela klassen. Vid lektioner som matte och svenska, delade lärarna in dom i tre grupper, men när de skulle till biblioteket så delade de upp dom i två grupper. Annars så hade de helklass och även lektioner ihop med årskurs 1.
Jag håller med dig om att det är viktigt för barnen med strukturer, och tanken med att dela in eleverna tror jag är att lärarna ska hinna med att hjälpa alla elever och kunna ge stöttning till de som behöver det mest, men även att visa stöttning till de elever som klarar det lite "bättre".
Tack detsamma :)