Reflektioner från min auskultation

Under tre mycket händelserika dagar hade jag privilegiet att få möjligheten att observera en årskurs tre klass på en mellanstor skola i en mellanstor stad. Några av de mest bestående intrycken som blev av just dessa dagar var att enligt min uppfattning hade klasskamraterna förmågan att diskutera och hjälpa varandra mer än vad jag förväntade mig på förhand genom de erfarenheter som jag tidigare har haft från vad jag har upplevt från min egen tid i skolan. Kan detta ha att göra med det som just beskrivs i Säljös lärande, skola, bildning att inom det sociokulturella perspektivet, framhäver just betydelsen av att kunskap växer ur samspel mellan elever och mellan elever och lärare vilket kan ha blivit allt viktigare i och med utvecklingen av att vi lever i ett allt mer mångkulturellt och globaliserat samhälle, vilket enligt litteraturen lärande, skola, bildning menar att det bidrar till att skillnader i kunskaper och värderingar framträder på ett mer tydligt sätt.

Även det kognitiva perspektivet visade sig under observationen i lärandet som det beskrivs i Säljös lärande, skola, bildning. Läraren använde sig av olika tänkande processer för att eleverna lättare skulle förstå och bilda olika begrepp. Eleverna hade exempelvis uppgiften att skriva en skönlitterär berättelse som eleverna själva fick bestämma vad den skulle handla om. För att lättare komma på vad deras text skulle innehålla använde man sig av ett berättelseschema, som tillämpades eftersom läraren förklarade för klassen att det skulle stötta eleverna till att kunna lättare förstå på vilket sätt texten bör vara strukturerad och även lättare kunna komma ihåg olika begrepp som borde finnas med i just skönlitterära texter. Under dessa dagar genomförde klassen flera repetitioner av arbetssättet med att jobba utifrån ett berättelseschema.

Observationens kopplingar ifrån det behavioristiska perspektivet rörs sig om att läraren använde sig av operant betingning. Med hjälp av litteraturen Utvecklingspsykologi kan man dra paralleller med vad som hände i klassen under observationen. Exempelvis använde sig läraren av positiv förstärkning för att uppmana till ett särskilt beteende exempelvis att eleverna skulle vänta på sin tur att få hjälp av läraren.

Läraren använde även beröm inriktat på bland annat elevers personliga utveckling som det redogörs i James Nottinghams bok Utmanande undervisning i klassrummet. På olika matematikuppgifter kring subtraktion och läsningen av deras gemensamma bok som eleverna utförde under lektionerna, inriktade sig läraren på att berömma elever för deras ansträngningar, uthållighet och engagemang än att jämföra deras prestationer med hur de andra i klassen har genomfört dessa uppgifter.

/Markus Karlsson